SKRIV RÄTT MED DESSA HJÄLPMEDEL (SE)

“Du som är så bra på engelska, vad heter …?”

“Du som arbetar med texter och språk, kan inte du kolla att jag skrivit rätt?”

Allt som oftast frågar någon mig om rätt ord för något de vill uttrycka på engelska eller på svenska, eller att kolla texter som de skrivit. Trots att jag är relativt säker i båda språken, så är det inte alltid jag hittar rätt ord eller uttryck, och inte alltid jag känner mig helt säker på om det skall skrivas si eller så. Det handlar om att hitta rätt ord för sammanhanget, och det kräver lite eftertanke och magkänsla. Ofta krävs även lexikon och uppslagsverk för att slå fast vad som blir rätt och bäst.

Förutom min samling lexikon, ordböcker och uppslagsverk  som jag använder alltmer sällan i dessa digitala tider  så finns en mängd olika hjälpmedel att tillgå på nätet. Det går snabbt och är för det mesta relativt tillförligt. Mina böcker har ändå ofta väglett mig då inte svaren funnits på internet, så de blir kvar ett tag till.

Som översättare finns det översättningsminnen och “termdatabaser” att tillgå i översättningsverktygen, men jag går inte in på dem, utan på vilka verktyg man kan ta hjälp av i sitt jobb eller privat. Man kommer ändå långt med de gratis hjälpmedel som finns på nätet eller i datorn. Här är några tips:

Stavnings- och grammatikkontroll:

  • Word
    Om texten inte redan finns i Word, lägg in din text där och välja “Granska” i menyn. Här finner du bl. a. funktionalitet för språkkontroll, stavning och grammatik, m.m., räkna antal ord och tecken, och du kan även aktivera den intelligenta tjänsten för översättning. Kom bara ihåg att ange ditt redigeringsspråk under “Språk”.
  • Grammarly
    Grammarly är en gratisapp som kontrollerar din engelska stavning och grammatik. Den kan dels kopplas till Microsoft Office och Windows, men fungerar även i alla sammanhang då du använder Chrome som webbläsare. Du kan välja vilken engelskainställning du vill ha – brittisk,  amerikansk, kanadensisk eller australiensisk.

Avstavning:

  • Språkrådet
    Beroende på dina inställningar kan ord avstavas i ditt dokument – eller inte. Då jag arbetar mycket med korrekturläsning av litteratur innan de går till tryck, är detta ett av fokusområdena vid korrekturläsning. Språkrådets avstavningshjälp är ovärderlig då du inte själv känner dig säker. Tyvärr saknas ett och annat ord ibland, och det går oftast inte att söka på sammansatta ord.
  • Hyphenation24.com
    Behöver du hjälp med avstavning i engelska språket är denna sida till god hjälp.

Rätt ord i rätt sammanhang:

  • Synonymer.se
    Här har du möjlighet att enkelt hitta en synonym till ett ord som inte känns helt rätt i sammanhanget. Du kan även få en förklaring på ord, hitta motsatsord, spara ord, läsa om betydelsen och hur ordet används, samt se hur ordet böjs. Det finns även möjlighet att bidra med egna förslag till synonymordboken.
  • Svenska Akademiens Ordböcker
    Vem har inte ett exemplar av Svenska Akademiens Ordlista över svenska språket i bokhyllan? Dessutom förmodligen föråldrad (min är från 1982!), och inte något du vill köpa ett nytt exemplar av varje gång den förnyas. Nu har du tillgång till senaste ordboken på denna sida som kombinerar 3 ordböcker; SAOL (den senaste versionen av ordlistan), SO (med detaljerade beskrivningar) och SAOB (historisk ordlista).
  • Wiktionary
    En fri online-ordbok i alla språk som förklarar ord och där du kan se hur de ska böjas. Liksom Wikipedia, bygger den på att alla som vill kan bidra, och alla är fria att använda eller ändra i ord och förklaringar.

Översättning:

  • Google Translate
    En gratis översättningstjänst som hjälper dig att översätta ord och fraser mellan mer än 100 språk. Behöver ingen närmare presentation, men tänk på att översättning till och från engelska fungerar bättre än mellan andra språk, samt att det kanske inte blir helt rätt, och ibland helt fel. Som översättare kan verktyget hjälpa till i tankeprocessen, men det krävs ofta  att man har egna ingående kunskaper för att få det helt rätt. Verktyget bygger delvis på frivilliga bidrag på översättningar från användarna, så bidra gärna för att förbättra sökträffarna!
  • Glosbe
    Ett gratis översättningslexikon för nästan alla tillgängliga språk. Verktyget listar betydligt fler synonymer än Google Translate, vilket ökar sannolikheten att hitta rätt ord för rätt sammanhang. Vid sökning får du också förklaringar och exempelmeningar där ordet du sökte används. Även detta verktyg bygger mycket på bidrag på översättningar från användarna.

Det finns naturligtvis en mängd andra olika gratisverktyg på nätet, men detta är några som du kan komma långt med när du behöver lite hjälp på traven. Lämna gärna tips på vilka verktyg du tycker är användbara!

Slutligen – brukar du rätta andras grammatik och stavfel? I så fall är du förmodligen en hemsk person, enligt Expressen

 

 

10 ANLEDNINGAR ATT ÄNDRA SKIFTLÄGE / 10 reasons to change case (SE+EN)

In English

letters

Handen på hjärtat…
ANVÄNDER DU DIG AV VERSALER NÄR DU SKRIVER FÖR HAND ELLER PÅ DATORN?
Eller växlar du mellan versaler och gemener?

Vårt alfabete – det latinska – bestod ursprungligen bara av stora bokstäver – versaler. Romarnas texter huggna i sten saknade dock mellanrum och kommatecken mellan orden. Sedan dess uppkomst omkring 500 fKr, har mycket hänt. De första papperstexterna skrevs på papyrusrullar och under århundradena efter Kristi födelse ersattes rullarna av pergament och böcker. Någon gång efter 200-talet började man också skriva med små bokstäver – gemener – som gjorde det lättare att läsa en text, och cirka 1100 eKr blev det vanligt att använda stor begynnelsebokstav i meningar.

Detta sätt att skriva präglar än idag vårt sätt att skriva. En text som kombinerar stora och små bokstäver, och som använder mellanrum, interpunktion och styckeindelning är tydlig och ökar läsbarheten. En text som innehåller uteslutande versaler är svår att läsa, eftersom alla bokstäver har samma höjd. Textradens längd bidrar också till läsbarheten. Det optimala är 50-60 tecken (somliga säger max 75) per rad, inklusive mellanrum, för att man snabbt ska ta till sig en text.

Om du inte vet när eller hur du ska använda versaler kan dessa råd hjälpa dig på traven:

  1. Bara versaler uppfattas som att du skriker eller är oförskämd.
    Om du är arg eller irriterad kan du använda versaler för att markera ditt känslotillstånd, annars bör du undvika det. Det är dock OK att skriva enstaka ord i versaler i en text för att ge dem mer eftertryck.
  2. Bara versaler ger sämre läsbarhet
    Bara versaler ger dig en text där alla bokstäver har samma höjd, och de blir därmed svårare att känna igen (och läsningen flyter inte på lika snabbt).
  3. Skriv rubriker som övrig text.
    Det är inte ovanligt med rubriker skrivna med versaler, i synnerhet inom journalistiken, bl a vid sättning av löpsedlar. Generellt bör rubriker skrivas som övrig text och markeras som rubrik genom användande av ett större typsnitt och/eller fet stil, eftersom det ökar läsbarheten. Om du behöver skriva en rubrik i enbart versaler, försök att hålla den kort.
  4. Börja alltid ny mening med stor bokstav.
    Stor bokstav används alltid i början av en ny mening. Det finns sällan undantag för regeln, men kan förekomma t ex när meningen inleds med ett varumärkesnamn som i alla sammanhang inleds med gemener.
  5. Namn börjar med stor bokstav.
    Alla typer av namn – personnamn, ortsnamn, platsnamn, företagsnamn (med vissa undantag), produktnamn, mm – använder i allmänhet stor begynnelsebokstav.
    Det är vanligt förekommande att företags varumärken helt skrivs med stora bokstäver även i löpande text (t ex IKEA), eller i utmärkande kombinationer (t ex LinkedIn, InkClub).
    Googla för att se vad som är vedertaget och rätt, oavsett om det gäller personer, produkter eller företag.
  6. Akronymer med stora bokstäver.
    I akronymer, d v s förkortningar bestående av begynnelsebokstäverna i ett längre namn som uttalas som ett ord, använder man i allmänhet stora bokstäver, som t ex NATO (North Atlantic Treaty Organization) eller FAQ (Frequently Asked Questions). Det finns flera undantag, som t ex BeNeLux, som inte bara använder den första bokstaven utan hela första stavelsen, för att underlätta uttalet av akronymen.
    Googla gärna för att se vad som är vedertaget och rätt.
  7. Sammandragningar av ord som kombinerar versaler och gemener.
    Vissa sammandragningar av ord kombinerar versaler och gemener i ordet, t ex HiFi (High Fidelity), SciFi (Science Fiction).
  8. Email- och internetadresser har små bokstäver.
    Email- och internetadresser skrivs i allmänhet bara i gemener. Domännamn är inte skiftlägeskänsliga.
  9. Lösenord kombinerar bokstäver med specialtecken och siffror.
    Lösenord kan skapa mycket irritation och synpunkter, då olika applikationer tillämpar olika regler för lösenordshanteringen. Till syvende och sist handlar det om att göra applikationerna mer säkra. De lösenord som är starkast och säkrast är de som är relativt långa och varierar versaler, gemener, specialtecken och siffror. Lösenord är alltid skiftlägeskänsliga.
  10. Blanketter fylls i med stora bokstäver.
    När blanketter ska fyllas i krävs det i allmänhet att man använder versaler för att underlätta datainläsning av uppgifterna. Versalerna är i större utsträckning snarlika från person till person jämfört med gemener.

Hör av dig till PureContext om du har funderingar kring skrivregler eller behöver hjälp med att skriva ihop en text eller sammanställa information.


Honestly…
DO YOU USE CAPITAL LETTERS WHEN YOU WRITE BY HAND OR ON YOUR COMPUTER?
Or do you switch between upper and lower case?

Our Latin alphabet originally only consisted of capital letters – uppercase. Roman texts carved in stone lacked space and comma between the words. Since its emergence around 500 BC, a lot has happened. The first paper texts were written on papyrus rolls and then in the centuries after the birth of Christ, the rolls were replaced with parchment and books. Sometime after the 200’s, people began writing with small letters – lowercase – which made it even easier to read the text, and about 1100 AD, it became common to use a capital letter at the beginning of sentences.

This way of writing characterizes the way we write today. Texts that combine uppercase and lowercase letters, and use spaces, punctuation and paragraph division are clear and increase readability. Texts that contain only uppercase letters are hard to read because all letters are the same height. The length of the text also contributes to the readability. The optimum is 50-60 characters (some say up to 75) per line, including spaces, to quickly take in a text.

If you don’t know when or how to use capital letters, this advice may help you along:

  1. Using uppercase letters only are perceived as if you are shouting or rude.
    If you are angry or irritated, you can use capital letters to highlight your emotional state, otherwise, you should avoid it. However, it is OK to write a single word in capital letters in a text to give it more emphasis.
  2. Capitals only will reduce readability
    Using capitals only will give you a text where all letters are the same height, and they are thus more difficult to recognize (and reading does not flow as fast).
  3. Headlines are written as the rest of the text.
    It is not uncommon with headings in capital letters, especially in journalism, for instance when setting headlines. Generally, headlines should be written as regular text and marked as a heading by using a larger font and/or bold, as it increases readability. If you need to write a headline in capital letters, try to keep it short.
  4. Always start a new sentence with a capital letter.
    New sentences always begin with a capital letter. There is no exception to the rule!
  5. Names start with a capital letter.
    All kinds of names – personal names, names of cities, place names, company names (with some exceptions), product names, etc. – begin with a capital letter.
    It is common that corporate brand names are completely capitalized, even in text (eg IKEA), or in distinctive combinations (eg LinkedIn, InkClub).
    Google to see what is customary and right, regardless of if it is names of people, products or companies.
  6. Acronyms with capital letters.
    Acronyms, i e abbreviations consisting of the initial letters of a longer name, pronounced as a word, generally use capital letters, such as NATO (North Atlantic Treaty Organization) or FAQ (Frequently Asked Questions). There are several exceptions, such as BeNeLux (or Benelux), which not only uses the first letter but the entire first syllable, to facilitate the pronunciation of the acronym.
    Google to see what is customary and right.
  7. Contractions of words that combine uppercase and lowercase.
    Some contractions of words combine uppercase and lowercase letters in the word, eg HiFi (High Fidelity), SciFi (ScienceFiction).
  8. E-mail and internet addresses use lowercase.
    Email and internet addresses are generally written in lowercase. Domain names are not case sensitive.
  9. Passwords combine letters with special characters and numbers.
    Passwords can create a lot of irritation and comments, as different applications use different rules for password management. Ultimately, it is about making applications more secure. The passwords that are the strongest and safest are those that are relatively long and mix uppercase, lowercase, special characters, and numbers. Passwords are always case-sensitive.
  10. Forms are completed in uppercase.
    It is common to be instructed to write in capital letters when filling in forms. This is done to facilitate data loading of your information. Capital letters are to a larger extent more similar from person to person, compared with lowercase letters.

Please contact PureContext if you have questions about writing rules or need help with writing a text or put together information.